Glasögon
Ser ut som att det kanske blir glasögon ändå för Lilleman. Vi får väl se om det var dropparna som spökade eller inte. Ögat såg bra ut i alla fall lite högt tryck men annars var det bara bra.
Kategorier
Nu finns det lite kategorier att klicka på om det är något särskilt man vill kika på :)
Pyssel, julpyssel, virkat huset, maskerad, allmänt och så allt som har med Ludwig att göra.
Ska nog försöka mig på en ny bloggdesign med framöver bara jag får lite tid.
Mattetenta och annat som bör prioriteras...
Ludwigs öga.
Fram tills förra veckan hände det inte så mer med Ludwig. Det blev att avvakta sist för att se om det blev nå bättre men i måndags var jag och Ludwig upp till Umeå igen och det var ingen skillnad så i tisdags var det operation igen.
Allt gick superbra den här gången. Första tiden på morgonen, lugnande på en gång och allt bara funkade.
Så skönt. Ludwig har varit en riktig superduperkille och tar sina ögondroppar 5gånger om dan utan att klaga. Jag är så imponerad över honom. Nu blir det återbesök på onsdag och då blir det förmodligen till att börja lappträna.
Håll alla tummar och tår att det blir bra sen och att ögat återhämtar sig helt!
Allt gick superbra den här gången. Första tiden på morgonen, lugnande på en gång och allt bara funkade.
Så skönt. Ludwig har varit en riktig superduperkille och tar sina ögondroppar 5gånger om dan utan att klaga. Jag är så imponerad över honom. Nu blir det återbesök på onsdag och då blir det förmodligen till att börja lappträna.
Håll alla tummar och tår att det blir bra sen och att ögat återhämtar sig helt!
Julpyssel
Har inte hunnit så mycket julpyssel än. Har gjort en träbock (klädd i granris) tillsammans med Pappa :D med inspiration från itsahouse.blogg.se.
naken bock :P
Också polkagrisgrisarna :)
Dementordräkten och Monsterboken
Här hemma är det mest bara Harry Potter som gäller just nu. Därför har vi tillverkat trollstavar och lite annat bland annat dementordräkten
Också min favorit. Monsterboken!
Också min favorit. Monsterboken!
Köket
Har hunnit med att göra lite budgetrenovering i köket. Lite dekorplast och en fogpenna och det blev mycket roligare :)
Före
En höst gick och vi blev med hus..
Tiden har bara ramlat iväg. I slutet av Juli hittade vi vårt hus och efter en berg och dalbana av nervositet och annat som skulle klaffa blev det så äntligen vårt. 1september skrev vi på papperna och sen dess har tiden gått superfort :)
Det finns ju alltid något att göra och roligt är det! Finns en hel del som ska åtgärdas framöver men nu bor jag där jag alltid velat och det är underbart!
Det finns ju alltid något att göra och roligt är det! Finns en hel del som ska åtgärdas framöver men nu bor jag där jag alltid velat och det är underbart!
Sommarens pyssel.. Mycket lekmat till lilla Emma :)
Och så fortsätter det.
Ett av Ludwigs prover visade sig vara skumt där innan Umeå så vi fick ta oss till Sundsvalls sjukhus och ta om blodprov där. Första försöket fick vi vara på sjukhuset i 5! timmar utan att det togs något blodprov för att han var för rädd. Andra dagen fick vi vänta två timmar för att sen få en fantastisk trevlig sköterska som inte sprang in och ut ur rummet ( I know! De har mycket att göra men att lämna oss hela tiden för att springa och göra annat som dagen innan det funkar liksom inte). Hon satt med Ludwig hela tiden, pratade med honom medans medicinen verkade gav honom massvis med saker att ha i sin doktorsväska, sprutor, handskar, "flygplan", medicinkoppar osv. Han fick vara med och bestämma när vi skulle ta blodprovet och hur vi skulle göra det. Han ville att jag skulle hålla i honom och se till att han inte tittade på armen när de stack. Eftersom han var så påverkad av lugnande där och då gick det ganska bra, fortfarande så att jag var tvungen att faktiskt hålla fast honom men nu hade han ju bett om att ha det så själv. Och när nålen väl satt där så tittade han på armen och tyckte det var spännande när de bytte provrör.
Provet visade normala värden den här gången så under sommaren har vi inte varit till sjukhus någe mer förränns nu när han gjorde en ny synkoll vilket gick hur bra som helst då jag bestämde att de inte fick tvinga i honom några ögondroppar när de ändå inte kan göra något här i sundsvall och vi dessutom har en ny tid i Umeå den 8de. Utan droppar var han helt lugn och doktorn fick titta i ögat hur mycket han ville. Synen är dessvärre inge bättre. Kanske kanske har mängden blod i ögat minskat men det är svårt att säga. bara att avvakta.
....
Fem timmar fick vi alltså vänta efter att vi fått en tid. jag har fullt förståelse för att akutoperationer kan komma emellan men då vill jag gärna få veta det om jag sitter och väntar. Ingen pratade med oss under dagen.
Vi fick sätta på Ludwig embla i onödan och ge honom lugnande som hann gå ur kroppen innan det var dags. Vad är det för människor som ger ett litet barn medicin i onödan. Som inte ser till att ge honom lite till när det drar ut på tiden?? Som hotar en sjuåring att han ska åka hem om han inte gör som de säger...
Dumma dumma dumma människor.
Vi fick sätta på Ludwig embla i onödan och ge honom lugnande som hann gå ur kroppen innan det var dags. Vad är det för människor som ger ett litet barn medicin i onödan. Som inte ser till att ge honom lite till när det drar ut på tiden?? Som hotar en sjuåring att han ska åka hem om han inte gör som de säger...
Dumma dumma dumma människor.
Operationsdagen...
Halv sju på tisdagmorgon väckte vi Ludwig och satt på honom emblaplåster på båda händerna (något vi blivit tillsagda om att göra). Halv åtta var vi inne på sjukhuset, Ludwig var fastande sen kvällen innan.
Runt tjugo i åtta kommer det en sköterska och talar om att Ludwig fått operationstid nio... Eh.. Jaha jaja det är ju inte så långt. Vi läser en massa Bamsetidningar. Klockan går. Nio passerar... Vid tio kommer en sköterska igen. Vi ska snart bli visade till vårt rum, sen ska det säkert inte ta så lång tid...
Vi får ett rum, en skjorta ligger på sängen, sköterskan ska komma in och säga till när han ska ta på sig den och få lugnande för operationen...
Över en timme går. Kvart över elva kommer sköterskan och ber Ludwig gå på toaletten, ta på sig skjortan och dricka lugnande. Vi lirkar med Ludwig en stund och får i honom medlet. Efter en kvart är han riktigt snurrig och ligger mest bara i sängen och ser lycklig ut. En kvart senare är han piggare, börjar svara riktigt på frågor och ännu en kvart senare är han som vanligt. En kvart efter det (en timme efter att han fått lugnande nästan fem timmar efter vår första tid) kommer sköterskan. Hon tar bort emblaplåstren och vi rullas ner mot operationssalen.
vid dörren bryter Ludwig ihop, han gråter och är riktigt rädd. Vi tas in i operationsslussen och får besked om att en av oss får följa med in. Ludwig vill att jag följer med. Han är fortfarande riktigt ledsen. Jag får lyfta över honom från sängen till operationsbritsen. Han och jag sitter på britsen och sköterskorna där visar honom masken han ska sövas med och då blir han livrädd. Gömmer ansiktet i knäet och bara skriker. Fyra olika personer försöker lirka med honom att han ska testa masken men han vägrar. En av människorna hotar honom med att han får åka hem och komma tillbaks en annan dag om han inte genast gör som de säger.
Ludwig tror hela tiden att han ska bli lurad. Han litar inte på någon därinne och får panik när han inte vet vart alla är i rummet.... Medans den sista personen sitter och pratar med honom noterar jag hur två av de andra ställer sig bakom Ludwig med ryggen mot honom och grejar med nånting. Ludwig blir väldigt misstänksam och vänder sig om precis samtidigt som en av personerna där bakom gör det. Med en STOR spruta i handen Ludwig går in i totalt paniktillstånd och bara skriker och ber om masken.
Personen han pratade med ger honom masken och förväntar sig att han ska börja andas direkt. Vänta vänta vänta skriker Ludwig (jag vet av erfarenhet att om man låter honom ta lite tid på sig så går det bra bara man väntar som han ber om...) men människan säger att de väntat tillräckligt och att de inte har tid och tre av dem och jag som sitter vid benen får hålla honom medans han trycker fast masken i ansiktet på honom, han vrider sig dock en hel del och eftersom han varit fastande hela dagen är han torr runt munnen så hans läpp spricker, mycket. Till slut får han dit masken och Ludwig somnar på 10sekunder.
Jag får lämna rummet. Peter och jag väntar i en halvtimme sen ringer de från uppvak och det är klart. Ludwig sover en stund till och vaknar och se nålen de satt på foten och får panik över det oxå. Han skriker till och från hela tiden på uppvak och sköterskan vi har där kan inte hantera det för fem öre så hon är knappt i rummet. Hon kommer in lite nu och då och försöker ta bort nålen men Ludwig skriker bara hon nuddar vid honom. När hon varit borta en halvtimme eller så i streck lyckas jag övertala Ludwig om att jag får ta bort plåstret och nålen. Det går bra. Men sköterskan var inte road över att jag gjort det själv. Men helt seriöst, hade vi väntat på henne hade vi varit kvar där fortfarande. Hon frågade honom flera gånger om jag eller Peter skulle ta bort plåstret när hon var i rummet så jag uppfattade det som att det var ok men tydligen var det bara själva tejpen hon menade. Shit happens. Nu blev det gjort i alla fall och det gick bra.
De gjorde en sk kryoteknisk operation. De frös ner det blodkärl som legat och blött. Själva blodet som orsakat suddigheten i synen tar kroppen själv hand om så han förväntas bli helt bra igen.
Igår ringde de dock från sundsvalls sjukhus och ett av proverna de tog där var inte helt ok så vi ska tillbaka dit för ett nytt blodprov nästa vecka. Jag hoppas verkligen det testet gått till sig så vi slipper ta honom till sjukhus nå mer innan återkollen... Det räcker liksom nu.
Runt tjugo i åtta kommer det en sköterska och talar om att Ludwig fått operationstid nio... Eh.. Jaha jaja det är ju inte så långt. Vi läser en massa Bamsetidningar. Klockan går. Nio passerar... Vid tio kommer en sköterska igen. Vi ska snart bli visade till vårt rum, sen ska det säkert inte ta så lång tid...
Vi får ett rum, en skjorta ligger på sängen, sköterskan ska komma in och säga till när han ska ta på sig den och få lugnande för operationen...
Över en timme går. Kvart över elva kommer sköterskan och ber Ludwig gå på toaletten, ta på sig skjortan och dricka lugnande. Vi lirkar med Ludwig en stund och får i honom medlet. Efter en kvart är han riktigt snurrig och ligger mest bara i sängen och ser lycklig ut. En kvart senare är han piggare, börjar svara riktigt på frågor och ännu en kvart senare är han som vanligt. En kvart efter det (en timme efter att han fått lugnande nästan fem timmar efter vår första tid) kommer sköterskan. Hon tar bort emblaplåstren och vi rullas ner mot operationssalen.
vid dörren bryter Ludwig ihop, han gråter och är riktigt rädd. Vi tas in i operationsslussen och får besked om att en av oss får följa med in. Ludwig vill att jag följer med. Han är fortfarande riktigt ledsen. Jag får lyfta över honom från sängen till operationsbritsen. Han och jag sitter på britsen och sköterskorna där visar honom masken han ska sövas med och då blir han livrädd. Gömmer ansiktet i knäet och bara skriker. Fyra olika personer försöker lirka med honom att han ska testa masken men han vägrar. En av människorna hotar honom med att han får åka hem och komma tillbaks en annan dag om han inte genast gör som de säger.
Ludwig tror hela tiden att han ska bli lurad. Han litar inte på någon därinne och får panik när han inte vet vart alla är i rummet.... Medans den sista personen sitter och pratar med honom noterar jag hur två av de andra ställer sig bakom Ludwig med ryggen mot honom och grejar med nånting. Ludwig blir väldigt misstänksam och vänder sig om precis samtidigt som en av personerna där bakom gör det. Med en STOR spruta i handen Ludwig går in i totalt paniktillstånd och bara skriker och ber om masken.
Personen han pratade med ger honom masken och förväntar sig att han ska börja andas direkt. Vänta vänta vänta skriker Ludwig (jag vet av erfarenhet att om man låter honom ta lite tid på sig så går det bra bara man väntar som han ber om...) men människan säger att de väntat tillräckligt och att de inte har tid och tre av dem och jag som sitter vid benen får hålla honom medans han trycker fast masken i ansiktet på honom, han vrider sig dock en hel del och eftersom han varit fastande hela dagen är han torr runt munnen så hans läpp spricker, mycket. Till slut får han dit masken och Ludwig somnar på 10sekunder.
Jag får lämna rummet. Peter och jag väntar i en halvtimme sen ringer de från uppvak och det är klart. Ludwig sover en stund till och vaknar och se nålen de satt på foten och får panik över det oxå. Han skriker till och från hela tiden på uppvak och sköterskan vi har där kan inte hantera det för fem öre så hon är knappt i rummet. Hon kommer in lite nu och då och försöker ta bort nålen men Ludwig skriker bara hon nuddar vid honom. När hon varit borta en halvtimme eller så i streck lyckas jag övertala Ludwig om att jag får ta bort plåstret och nålen. Det går bra. Men sköterskan var inte road över att jag gjort det själv. Men helt seriöst, hade vi väntat på henne hade vi varit kvar där fortfarande. Hon frågade honom flera gånger om jag eller Peter skulle ta bort plåstret när hon var i rummet så jag uppfattade det som att det var ok men tydligen var det bara själva tejpen hon menade. Shit happens. Nu blev det gjort i alla fall och det gick bra.
De gjorde en sk kryoteknisk operation. De frös ner det blodkärl som legat och blött. Själva blodet som orsakat suddigheten i synen tar kroppen själv hand om så han förväntas bli helt bra igen.
Igår ringde de dock från sundsvalls sjukhus och ett av proverna de tog där var inte helt ok så vi ska tillbaka dit för ett nytt blodprov nästa vecka. Jag hoppas verkligen det testet gått till sig så vi slipper ta honom till sjukhus nå mer innan återkollen... Det räcker liksom nu.
Umeå igen då.
Kom hem för ett par timmar sen. Tar en uppdatering på det imorn. Är vansinnigt arg på hur personalen på sjukhuset skötte det hela. En helt spräckt läpp och en lika rädd unge som innan är jag hemma med. Visserligen med ett helt öga men... Tar resten imorn.
Hmmm
Ja vad har hänt sen sist? Massor.
Var ju in till sjukhuset på tisdag.. Men ungen var så panikslagen och upprörd att vi var där i fem timmar och han skrek hela tiden så vi fick åka hem.
På onsdag fyllde han sju år. Så stor min lilla kille.... Superfint väder var det i alla fall och han verkar väldigt nöjd med alla sina presenter.
På torsdag fick vi åka tillbaks till sjukhuset och då skulle han ha i sig lugnande... Vilket sköterskan smart nog talade om var äckligt innan han skulle dricka... Tack för den liksom. ca 2ml skulle han ha i sig. Det tog mig 20minuter att övertala honom om att dricka det... Sen blev han lite vinglig men tyvärr fortfarande lika rädd. Så Sköterskan fick hämta hjälp och det slutade med att hon och jag fick hålla fast honom medans sköterskan tog blodprovet.... "Vad gör ni?! Vad gör ni?! Jag känner ingenting" Skrek han och lugnade ner sig.. Det var inge farligt med blodprov trots allt. Synd att vi var tvugna att tvinga honom bara. En erfarenhet rikare. Lugnande hjälper. Litelitegrann. Förhoppningsvis kan han komma ihåg att det inte var nå farligt till nästa gång.
På fredag vann han utklädningen på skolan med sin Jack sparrow dräkt så det blir bio nån dag framöver. Pirates 4 var tydligen från 7år i vuxet sällskap så vi ska nog se den han och jag.
Igår spenderade vi hela dagen på stranden vid stugan. Ludwig, Johan och jag. Mysigt värre :)
Var ju in till sjukhuset på tisdag.. Men ungen var så panikslagen och upprörd att vi var där i fem timmar och han skrek hela tiden så vi fick åka hem.
På onsdag fyllde han sju år. Så stor min lilla kille.... Superfint väder var det i alla fall och han verkar väldigt nöjd med alla sina presenter.
På torsdag fick vi åka tillbaks till sjukhuset och då skulle han ha i sig lugnande... Vilket sköterskan smart nog talade om var äckligt innan han skulle dricka... Tack för den liksom. ca 2ml skulle han ha i sig. Det tog mig 20minuter att övertala honom om att dricka det... Sen blev han lite vinglig men tyvärr fortfarande lika rädd. Så Sköterskan fick hämta hjälp och det slutade med att hon och jag fick hålla fast honom medans sköterskan tog blodprovet.... "Vad gör ni?! Vad gör ni?! Jag känner ingenting" Skrek han och lugnade ner sig.. Det var inge farligt med blodprov trots allt. Synd att vi var tvugna att tvinga honom bara. En erfarenhet rikare. Lugnande hjälper. Litelitegrann. Förhoppningsvis kan han komma ihåg att det inte var nå farligt till nästa gång.
På fredag vann han utklädningen på skolan med sin Jack sparrow dräkt så det blir bio nån dag framöver. Pirates 4 var tydligen från 7år i vuxet sällskap så vi ska nog se den han och jag.
Igår spenderade vi hela dagen på stranden vid stugan. Ludwig, Johan och jag. Mysigt värre :)
Umeå...
Häromdan fick vi en ny kallelse som ledde till följande situation: SUCK!! Ludwigs tid avbokad. Utan någon ny tid för det fanns inga. Inte en enda. Vilket den mindre trevliga människan i telefon talade om för mig upprepade gånger. Jag försökte även förklara att har man bara två innedagar på en kurs måste man vara där. Särskilt när det är det enda man läser i sommar och man annars blir helt utan pengar. "kan inte nån annan åka med honom då" ja men precis. Jag vill ju jättegärna skicka iväg min unge och låta honom sövas ner utan att jag är där. Säääääkert. Hon antydde även att jag ljög om när jag fick kallelsen, ville veta när jag fick veta när sommarkursen var, vad nu det har med saken att göra??? Inte så att jag planerade att han skulle behöva åka till Umeå nu när jag sökte kursen i februari. Otrevliga människa. Min son är viktigast av allt men jag tror det är ganska viktigt att han får mat i sommar med annars skulle jag väl kunna strunta i kursen....
Idag. På röd dag. Ringde sköterskan som har hand om Ludwig. Och ville bekräfta alla tider tills den 16... Tiden vi avbokat. Som om inte hört ett ord om att vi ringt. Dubbel suck!! Men hon frågade när vi inte kunde öppnade bokningsboken och sa då tar vi den tjugonde istället. Tack och bock. Inga problem alls.
Jättetrevlig människa. Förklarade vart vi skulle gå på sjukhuset, bokade hotell åt oss båda två så vi kan vara med tillsammans. Talade om vad de skulle göra osv. Så skönt!
Nu är det bestämt att det blir en undersökning under narkos när vi åker upp. Vi ska vara där på måndagen och få information göra en bedömning och sen på tisdagmorgon så söver de mitt lilla hjärta och gör en ordentlig koll. Läskigt läskigt läskigt. Men det känns bra. Vi hoppas allt vi kan på att det bara visar sig vara en skada och inget mer bestående än det.
Nu på tisdag ska vi in på sjukhuset här i stan också... För att ta blodprov.. Lär ju inte gå med den här ungen men men... Vi får se.
Idag. På röd dag. Ringde sköterskan som har hand om Ludwig. Och ville bekräfta alla tider tills den 16... Tiden vi avbokat. Som om inte hört ett ord om att vi ringt. Dubbel suck!! Men hon frågade när vi inte kunde öppnade bokningsboken och sa då tar vi den tjugonde istället. Tack och bock. Inga problem alls.
Jättetrevlig människa. Förklarade vart vi skulle gå på sjukhuset, bokade hotell åt oss båda två så vi kan vara med tillsammans. Talade om vad de skulle göra osv. Så skönt!
Nu är det bestämt att det blir en undersökning under narkos när vi åker upp. Vi ska vara där på måndagen och få information göra en bedömning och sen på tisdagmorgon så söver de mitt lilla hjärta och gör en ordentlig koll. Läskigt läskigt läskigt. Men det känns bra. Vi hoppas allt vi kan på att det bara visar sig vara en skada och inget mer bestående än det.
Nu på tisdag ska vi in på sjukhuset här i stan också... För att ta blodprov.. Lär ju inte gå med den här ungen men men... Vi får se.
Årets andra :)
